Vi har alla förutfattade meningar om oss själva och andra. Vi har fått för oss att vi är eller inte är bra på att göra olika saker tex att sjunga, skriva, springa, laga mat, lösa matteproblem, komma ihåg saker, spela teater. Men även egenskaper som vi har eller inte har; smart, dum, allmänbildad, slarvig, noggrann, strukturerad, snabb, långsam, pratsam, kompetent, empatiskt etc.
Ofta kan det vara någon person i vår omgivning som har sagt något till oss som vi tror är sant. I mitt fall gick jag runt i många år och tyckte, trodde, att jag inte var bra på att jobba med grupper utan var bättre på att jobba med en individ i taget, eftersom en äldre, mer erfaren kollega sa det till mig en gång. Ett annat exempel kan vara att någon har fått höra att de inte kan sjunga, rita eller köra bil.
När vi upplever att något hindrar oss från att göra det vi verkligen vill kan det vara till nytta att titta på de antaganden vi har om oss själva. Det eller de utgör då ett eller flera hinder för oss för att lyckas eller att överhuvudtaget ta första steget. När du har fått fatt på ditt antagande ifrågasätt då om det verkligen är sant och hur du isåfall vet det. Vad skulle hända om det var falskt? Hur skulle det påverka dig och det du vill göra? Lek med tanken.
Mitt antagande, att jag inte var bra på att jobba med grupper, är falskt. Jag är både bra på att jobba med grupper och individer, jag behöver inte välja utan kan jobba med båda områdena. Mitt gamla antagande hindrade mig från att våga tro på och träna på att jobba med grupper som jag så gärna ville. Idag med mitt nya antagande vet jag att jag kan. Frihet!
Det är inte heller så viktigt för mig längre vad andra tycker, det är mycket viktigare vad jag själv tycker och tror!
#28Blogg100
#Blogg100
