Varannan fredagmorgon har jag äran att få vara gruppledare i nätverket ”Business in Heart” tillsammans med min kära kollega Marie-Louise. Vi bjuder in lokala föreläsare och delar själva med oss av våra tips och tankar förutom då att vi minglar. I våras var en ung präst, Johanna, hos oss och föreläste om hur det är att vara präst idag. Hon sa att vi först och främst är människor och att vi behöver påminna oss om det. Jag blev väldigt berörd av de orden som jag har burit med mig sedan dess.

Liknande tankar kommer tillbaka inom forskningen kring mindfulness och compassion – medkänsla, just det att vi behöver förstå att vi är alla människor med all vår osäkerhet, vår otillräcklighet, vår önskan om att göra gott, att tillhöra, att vara respekterade och sedda. ”Vi är alla hjältar i våra liv” som Maria Nehmet sa vid en coachutbildning för några år sedan som jag deltog i. Det finns inga perfekta människor, det perfekta finns bara i tanken. Vi gör alla så gott vi kan, utifrån de förutsättningar som är just då. Tänk om vi kunde möta varandra och oss själva med nyfikenhet och acceptans istället för att leta fel och rätt.

Konsten att vara en uppmärksam närvarande ledare är en stor utmaning för dagens och framtidens ledare. I den föränderliga värld som vi lever i blir det omöjligt att ha (yttre) kontroll på det händer men fullt möjligt att i sin fulla uppmärksamhet i det som sker just nu känna (inre) kontroll och tillit.

Att vara en närvarande ledare innebär att jag tar ansvar för mitt aktiva lyssnande till mina medarbetare. Alla har vi, förhoppningsvis, varit med om att verkligen bli lyssnade på och hur det påverkar oss, hur vi känner oss sedda. Eller tvärtom när vi inte har blivit lyssnade på, hur vi känner oss oviktiga och förminskade.

Att vara en närvarande ledare innebär att jag tar ansvar för mitt ”pratande” så att jag bara säger det jag menar och menar det jag säger. Alla har vi väl varit med om att vi själva eller andra fastnar i ett pladdrande av ord, kanske tom tappar bort oss i vad vi egentligen skulle säga. När vi hamnar i den situationen är vi inte närvarande. Tankarna går fortare än pratet och vi är hela tiden lite före, lite i framtiden.

Här kommer två tips hur du kan träna?
1. Bestäm att din intention idag är att lyssna aktivt, närvarande. Ditt fokus är på personen framför dig, använd alla dina sinnen, ställ följdfrågor om du inte förstår, be personen berätta mer utförligt, ge exempel osv så att du verkligen lyssnar på personen och vad den menar, inte hur du själv tolkar vad den menar. Var uppmärksam på ögon och ansiktsuttryck. Stäm av att du har hört ”rätt”, sk kvittens.

2. Bestäm att din intuition idag är att vara närvarande när du pratar. Ditt fokus är inriktat på att förmedla något, du bestämmer vad det är du vill ha sagt och fokuserar bara på det med alla dina sinnen under tiden som du talar. Var ärlig och säg bara det du menar, linda inte in saker. Våga vara tyst någon minut för att reflektera över om du behöver/vill säga något mer. Var uppmärksam på den eller de som lyssnar, titta på nyanser i deras ögon, ansikten, har de förstått, är de närvarande. Fråga hur de har uppfattat det du har sagt.

Resultatet under dagen blir förmodligen att du lyckas vara närvarande ibland men inte vid alla tillfällen, du kanske i efterhand har blivit medveten om att du inte har varit närvarande och det är också en lärdom. Första steget till lärande är medvetenhet. Så ha tålamod med dig själv. Träning är en förutsättning för utveckling av färdigheten närvarande ledare.

Boktips: Mindfulness för ledare av Maria Gonzalez, Dana förlag.

Jag är 5 år och min mamma har anmält mig till en balettgrupp. I en ljusblå balettdräkt med volang tar jag mina första trevande balettsteg. Jag vet inte om jag tyckte om det i början men någonting händer inne i min kropp, det liksom frigörs någonting, Många balett-, jazzdans-, showdans-, afrodans-, zumbadans- steg senare kan jag fortfarande känna den där känslan av frihet. För mig är det inte bara att fysiskt få röra på kroppen utan även att hela tiden vara i rörelse mot nya mål, nya lärdomar, insikter, nyfikenhet, vetgirighet. Att vara i rörelse innebär att det hela tiden händer nya saker, små steg, som läggs på de steg som redan har tagits. Det jag tyckte var viktigt en dag kan vara helt oviktigt veckan efter.

När det gäller ledarskap så innebär det att kunna hantera den situation som uppstår, att vara närvarande och lyssna på mig själv och mina medarbetare, att inse att varje situation är unik och att varje medarbetare är så mycket mer än sin senaste prestation.

Vårt liv byggs här och nu, varje handling vi gör påverkar vår framtid. I tanken kan allt vara perfekt men bara i tanken. I verkligheten uppstår alltid saker som vi omöjligt kan veta eller ha kontroll på.

Att vara i rörelse underlättar, då det enda vi egentligen vet om framtiden är att den hela tiden förändras. Att vara i rörelse och ha tillit.

Såhär på sensommaren/hösten när allt drar igång igen är det tillfälle att fundera över hur vi vill använda tiden. Ett vanligt misstag är att vi sätter för stora mål, jag rekommenderar starkt att sätta små mål alt ha ett stort mål men dela upp det i mindre delmål. I tanken är det så lätt att sätta mål och riktning men när vi ska agera blir det inte lika lätt. Det är svårt att bryta mönster och beteenden. Vår hjärna vill ha snabba belöningar. Vi är otåliga, det ska ske snabbt, helst nu med en gång. Det är viktigt för oss att lyckas, att se framstegen, annars ger vi lätt upp. Framstegen vi gör är små, ett litet mikrosteg i taget, tydliggör därför det lilla steg du har lyckats med så underlättar det för nästa steg. Klappa dig själv på axeln, bra jobbat och/eller fira dina framsteg med en god middag eller annat som du uppskattar.

Tips på hur du kan jobba med mål/riktning för att lyckas;

• Ta reda på vad du verkligen vill under hösten, tex genom att göra en målboard (maila mig om du vill ha en instruktion hur du gör). Jag vill skriva en bok tex. Vilka mikrosteg gör att jag börjar gå i riktningen till att skriva?
• Avsätta 25 min varje vardag för att träna mitt skrivande.
• Anmäla mig till en skrivarkurs.
• Prenumerera på tidningen Skriva,
• Gå med i FB-grupp för skrivande
• Läsa för att inspireras

  Varje gång jag gör något av ovanstående så går jag, med mikrosteg, mot mitt mål.
  Lycka till!

Tillit till dig själv underlättar eller kanske tom är en förutsättning för att kunna ha tillit till andra. Generellt  kan du öka din tillit genom att du tar reda på vem du är och vad du vill.
Här får du några mer konkreta tips på hur du kan öka din tillit;

– Var medvetet närvarande när du gör saker, tex låser dörren, stänger av spisen, strykjärnet och andra rutiner som är lätt att bara göra automatiskt. Då behöver du inte ägna tid och tankar på att kolla, dubbelkolla att du har gjort rutinen. Du litar på dig själv – tillit.

– Våga släppa kontrollen – att inte veta. Tillit betyder ju just det att tro på något fast du inte vet. Gör en plan och lita på den. Revidera den när det behövs.

– Lita på din kompetens – du kan det du kan och ingen annan än du har just din kompetens. Sluta att jämföra dig med andra – var dig själv, var stolt över det du har.

Självledarskap – att leda sig själv, att faktiskt ta förarplatsen i sitt liv, skapar även tillit i stort och smått. Vad vill du uppnå den här hösten som ligger framför oss? Nästa blogg kommer att handla om att sätta mål och riktning.

Första gången jag kom i kontakt med mental träning var på en föreläsning av Optimistkonsulten Ingalill Enbom. Det var under min tid som student boendes i korridor på Ålidhem, Umeå. Jag hade lyckats få med mig alla mina korridorkompisar. Under spänd förväntan satt vi där, alla med olika förväntningar. Jag blev helt ”såld”, sög in allt som hon sa och bara bestämde mig för att bli mer optimistisk, i mina tankar. Mina korridorkompisar var inte lika entusiastiska ”njae, så lätt kan det ju inte vara” tyckte några.

Nu många år senare vet jag att det är ”så lätt”. Det vi tänker påverkar i mycket stor grad hur vi mår och känner oss men även vad som händer i våra liv. Vi tänker 50-60 000 tankar per dag, enligt forskningen. Någonting som vi gör så många gånger måste ju rimligen ha betydelse.

I golfen blir det oerhört tydligt det här med mental träning. När du har slagit ett dåligt slag och hamnat i bunkern så är det väldigt lätt att tanken på det dåliga slaget ligger kvar och stör nästa slag som även det blir ”dåligt”. Detsamma gäller på arbetsplatsen, har du en negativ förväntan på det du ska utföra så ligger det och stör, hindrar dig från att prestera bra. Det gäller även om din chef eller kollega har en negativ förväntan på dig, du påverkas av hur andra tror/tänker att du ska prestera. Tillit är det som behövs, tillit till din egna förmåga, tillit till att andra har förmåga. Tillit betyder att lita på, att tro på. Ett vacker ord, tycker jag. Palindrom – ord som kan läsas på två håll.

Hur skulle ditt arbetsliv, liv se ut om du hade mer tillit? Till dig själv och till andra?
I nästa blogginlägg kommer jag att ge tips på hur du kan skapa mer tillit!

Sommaren, en tid med stora förväntningar på sol, god mat och dryck, att ha trevligt, närhet med familj och vänner, tid att läsa, träna, uppleva, hälsa på släkt m.m. En tid som bryter av från vardagen med andra eller inga rutiner, mer tid och färre (förhoppningsvis) måsten. Det är också en tid för reflektion, vila och återhämtning.

Kanske har du en hel del inplanerat, kanske har du mycket öppet. Oavsett hur det ser ut så finns behov och förväntningar som du kanske inte är så tydlig med, inför dig själv eller/och i kommunikationen med andra inblandade. Många är dessutom, som jag, tidoptimister som vill hinna med och uppleva såå mycket som inte är realistiskt tidsmässigt under semestern.

Tre tips för att kunna njuta mer av din semester/sommar:
1 – Var tydlig och realistisk med dina förväntningar.
2 – Fundera igenom vad som är viktigt för dig att få med dig av denna tid.
3 – Var närvarande, använd andningen för att komma i kontakt med nuet. Använd dina sinnen, se, hör, känn, smaka, dofta på det som varje stund finns i din närhet. Se de små sakerna som finns just här och nu, se dina nära och kära i ögonen, le både med munnen och ögonen, se enkelheten och det vackra som finns i varje liten sak/människa.

Livet pågår här och nu. I dessa student och avslutningstider är det lätt att dras iväg i en stresspiral i form av oro, ”hur ska jag hinna”, ”hur ska jag orka”, ”hur ska jag komma ihåg”, ”tänk om maten inte räcker till”, ”tänk om……, alla tankar som invaderar vår hjärna och bidrar till hög stressnivå. Alla beslut som vi måste ta ”vilken mat ska jag välja”, ”vad ska jag köpa för present”, ”vilka ska få present/blommor”, ”vad ska jag eller mina barn ha på sig”, ”behöver jag tvätta/städa”. Allt ältande som ”skulle jag kanske ha valt smörgåstårta istället”, ”jag glömde att ta fram smöret”, ”jag skulle kanske ha bjudit xx också”.

Så, andas, det går bara att göra en sak i taget, ha tillit till din plan men även en realistisk förväntan på att det aldrig blir exakt som vi har tänkt/planerat då det inte är möjligt i verkligheten. Be om och ta emot hjälp. Vi kan inte ha koll på allt och alla, vi kan bara ha koll på oss själva. Det handlar inte om liv och död.

En kort övning som kan vara bra att ta till när stresspiralen går igång:

”Slut dina ögon för en kort stund, ta kontakt med dina fötter, känn hur fotsulan möter golvet/gräset/underlaget, hur känns foten, är den varm/kall/ond/pirrig, eller känner du något helt annat eller ingenting alls. Vad du än upplever så är det ok, undvik att värdera/döma dig själv för din prestation eller de tankar/känslor som dyker upp. Fokusera bara på dina fötter och bara observera hur dessa känns, känn varje tå, är det möjligt att känna var och en av dina tår? Vandra upp  längs foten och fokusera en stund på hälen. Avsluta övningen med att ta kontakt med din andning, bara se och känn var den känns just nu. Låt andetagen få lugna dig, din andning har du alltid med dig. Ta tre djupa andetag och öppna dina ögon.”

Nästa blogginlägg kommer att handla om sommaren och om hur vi kan njuta mer!