För några år sedan fick jag en tacksamhetsbok av en god vän. Det var en sån där fin bok med gammeldags omslag liknande skinn med guldtext och en magnet som omslöt och stängde boken. I den skulle jag skriva varje dag, som en dagbok. vad jag var tacksam över. På ena sidan vad jag var tacksam över denna dag och på den andra sidan vad jag var tacksam över i framtiden, som om den redan hade varit. Det var verkligen en fin gåva och jag skrev i den varje dag en tid. Det påverkade mig väldigt mycket denna fina skrivrutin innan jag somnade. Jag sov lugnt och tryggt och jag upplevde mer hopp och tillit till mig själv och framtiden.
Jag tänker att det är viktigt att ta sig tid till reflektion regelbundet för lärandet och att se det man har och skapar samtidigt som man funderar över vad man vill framåt.
I dessa corona-tider finns tid för reflektion över vad som verkligen är viktigt. Fokusera mer på vad man har än det man inte har (och kanske inte ens vill ha).
Vet man inte vad man vill eller vem man är så blir det svårt att leda sig själv framåt. Att lägga tid på självreflektion är väl investerad tid för att vara hållbar.
