Tanka energi

En bidragande orsak till utmattning är ofta att man har glömt bort att fylla på med ny energi. Man har bara plockat bort saker för att sänka stressen men inte tänkt på att det inte räcker. Ungefär som att tanka bilen när bensinen är slut, det går faktiskt inte att köra utan. Vi behöver också energi för att orka.
Att bygga energi i grunden innebär att man tillgodoser basbehoven;

– Sömn (6-8 tim/dygn enligt sömnforskning)
– Mat (regelbunden näring)
– Rörelse (kroppen är gjord för att röra på sig)
– Närhet/sex

Låt oss titta på vad som händer när vi är stressade. Ofta  handlar det om tidsstress, tiden/orken räcker inte till. Vi har en obalans mellan krav och verklighet/möjlighet. Vad gör vi då? Jo, vi tar av sovtiden, vi stressar/slarvar eller tom hoppar över maten, vi skippar träningen och närhet/sex ligger långt ner på listan då lusten försvinner.
Inte så konstigt att vi successivt blir tröttare och tröttare då vi agerar precis tvärsemot det som är bra för oss. Vi tar sedan ofta bort det som vi i vanliga fall tycker är kul, våra intressen, att umgås med vänner osv.

Förutom basbehoven  behöver du kontinuerligt fylla på med ny energi och inte bara ge bort den, använda den. Först behövs definieras vad som  gör dig glad, det du tycker är roligt. Bra är att ha ett intresse som du gillar, där finns alltid energi att hämta. Jag  har bl a golfen som mitt intresse, där får jag alltid påfyllning och även rörelse på köpet.

Det vore rätt nice att vara självförsörjande när det gäller energi, eller hur? Det går bra att starta nu!

Heja dig! <3

Stress, hur märker vi det hos andra – 5 saker att vara uppmärksam på

Det kan vara lättare för andra att se om du är stressad. När vi själva är i stressen har vi svårt för att både känna och se vårt beteende. Vi har alla ett ansvar att vara uppmärksamma på om människor i vår närhet är för stressade.  Här kommer några tips på hur du kan se stress hos andra;

  1. Trötthet. Verkar personen trött ofta utan egentlig anledning såsom småbarn, sjukdom etc.
  2. Har personen plötsligt ändrade personlighetsdrag tex tidigare oftast glad och pratig till att vara tystlåten och nedstämd.
  3. Känns personen icke-närvarande när du pratar med denne. Som att den är i sina egna tankar ofta. Tänker hela tiden framåt, ständigt på väg.
  4. Avbokar personen ofta ”roliga saker”. Sånt som den tidigare såg fram emot och gillade.
  5. Observera små tecken i ansikte och kropp, tex spända axlar, ryckningar i ögat, flackande orolig blick, tillgjort leende, osynkat nickande etc.

Är du chef/ledare är det ditt ansvar att säga till, att berätta vad du ser och att du är orolig, bryr dig om personen. Fråga hur du kan hjälpa till. Om du inte får något svar erbjud att hjälpa till med att prioritera, delegera, tillfälligt lyfta bort uppgifter, inte ge personen fler, nya uppgifter.

Är du nära kollega eller vän/kärleksvän berätta vad du ser och hur du uppfattar det, i jag-form, var gärna tydlig och ge exempel på situationer och beteenden. Erbjud dig att hjälpa till med praktiska saker eller annat som du upplever att du kan bidra med.

Var beredd på att personen inte tar emot (försvarsmekanism) men att något litet i alla fall når fram som kan hjälpa personen att stanna upp och reflektera.

Och – kom ihåg att säga det vänligt och kärleksfullt! <3

Ingen är perfekt

En del som påverkar stressen är tanken om perfektion. Att göra det rätta, ta rätt beslut, välja rätt, bete sig rätt etc. I de allra flesta fallen går det inte att säga vad som är rätt, det finns förmodligen många rätt. Det som är rätt för en person kan vara helt fel för någon annan. Det som var rätt igår kan vara fel idag.
Att vara perfekt innebär att inte göra några fel, att inte göra några fel innebär att du inte lär dig något. Att inte lära sig något innebär att man redan är klar. Att vara klar innebär ett statiskt mindset tex att du är duktig i matte. Då kommer du inte att anstränga dig för att förbättras då du redan är ”klar”.

Ett annat mindset är det dynamiska där man tänker att man kan lära sig allt, det handlar om träning och att anstränga sig. Allting är föränderligt och i rörelse. Man blir aldrig klar, det kommer hela tiden nya saker. Allt är i rörelse. Tanken om att bli klar fungerar inte i vårt moderna föränderliga samhälle, det blir ett hinder, en stress, en stagnation. Tänk istället rörelse och att to-do-listan alltid är fylld, det finns alltid saker att göra. Det viktiga är att se att du gör saker, att bocka av och att skriva in saker som du gjort som inte står på listan. Först då kan du få en realistisk uppfattning av att och vad du har presterat och skapa en känsla av nöjdhet och att vara tillräcklig. Vi behöver vara tydliga med våra egna förväntningar på oss.

Livet består dock inte bara av prestationer, även om vårt samhälle är oerhört fokuserat på just det. Livet består även av stunder i vila, samvaro, reflektion, bara-vara, drömma sig bort, vara nära en annan människa, gå bredvid, lyssna, använda sina sinnen.

Ingen är perfekt, du är bara du – en människa med alla dina egenskaper, tankar, känslor, din fysiska kropp. Du kan bara leva ditt liv och vara ditt bästa jag. Ta reda på vem du är och hur du fungerar och starta arbetet med att acceptera det du har och skapa förutsättningar för dig själv att lyckas med ditt liv. Sluta jämför dig med andra, använd istället den tiden och energin åt att ta reda på mer om dig själv.  Skapa en inre kontakt och vårda den enda relationen som du med säkerhet vet att du kommer att ha hela livet – den med dig själv. Tänk att du är din bästa vän och börja agera som det!

Lycka till! <3

Stress – att vända den negativa spiralen

När vi upplever hög stress beter vi oss precis tvärtom mot vad som skulle lindra stressen. Vi får tunnelseende och tar inte speciellt smarta beslut. Vi upplever tidsbrist och energibrist, vi är trötta, icke närvarande, oroar oss över framtiden och ältar den tid som varit. Hjärnan hamnar i hot-flykt-läge och det är lätt att tänka negativt och hamna i en ogynnsam spiral.

Tidsbristen gör att vi försöker jobba in lunchen, kanske äter vid datorn eller också hoppar vi helt enkelt över att äta. Bra beteende? Njae inte får vi mer energi av det, inte heller blir vi särskilt effektiva. Alltså ger vårt beteende inte det resultat vi vill.
Vi tar tid av vår sömntid – sitter uppe sent på natten och försöker komma ikapp alt går upp någon timme innan resten av familjen. Smart? Nej inte särskilt.
Vi hoppar över träningen, för vi hinner ju inte. Bra val? Nej.
Vi avbokar egna intressen och vänner – för vi har inte tid. Nej, vi behöver fylla på med ny energi vi kan inte bara ge hela tiden. Det är som ett kretslopp.

Basbehov som att sova, äta, röra på sig, närhet är viktiga för oss alla. Har vi en bra balans bygger vi kontinuerlig energi för att leva. Ruckar vi på dessa är det självklart att vi blir trötta och energilösa.

Hur kan vi då ändra på spiralen så att den blir gynnsam för oss? Hur skapar vi förutsättningar för att lyckas/må bra?
Ja, tex kan vi vara måna om och lyssna på våra basbehov så att vi ser till att få god sömn, mat regelbundet under lugna former, rörelse kontinuerligt (kan ju räcka med promenader under en period) och närhet (krama dina nära och kära ofta). Att skapa bra rutiner som vi vet fungerar. Det är vilsamt för hjärnan med rutiner då den slipper ta beslut. Vi behöver bli mer proaktiva och ta förarsätet och styra/leda vårt liv dit vi vill och som vi vet är bra för oss. Medvetenhet är första steget.

Kartlägg hur ditt liv ser ut just nu, vad är det som tar energi och vad är det som ger energi? Hur ser balansen ut? Hur fungerar dina rutiner för basbehoven? Hur ser du till att fylla på med energi?

Stress – vår tids folksjukdom

Du sitter i soffan med datorn i knät, mobilen på en armlängds avstånd och paddan vid sidan av dig. TVn är på och i köket pågår matlagning, en kastrull med potatis står och puttrar, i ugnen finns läckra laxfiléer som sprider en ljuvlig doft. Barnen springer runt och är lite smågnälliga eftersom de börjar bli hungriga. Sambon ropar från sovrummet och undrar om du har sett hens träningsstrumpor.

Din uppmärksamhet är i detta läge på;
1 – mailen som du skriver,
2 – mobilen som blippar när du får ett sms från din chef,
3 – paddan där du har facebook/linkedIn/instagram med nya inlägg varje minut,
4 – TVn som bakgrundsljud där vädret presenteras som värsta naturkatastrofen ”värsta vintern sedan hedenhös” i andan ”börja oroa dig nu”
5 – barnen som frågar saker hela tiden och låter,
6 – sambon som ställer en fråga till dig,
7 – maten som snart är klar och doftar.
Du tror att du har koll och är superbra på att multitaska. Lite trött känner du dig dock och uppspeedad. Ena ögat har ryckningar som irriterar dig. Du är spänd i nacken.

Få se nu – vad händer i din hjärna – den kan bara ha uppmärksamhet på en sak i taget så den hoppar hela tiden mellan dessa 7 fokus. Den går alltså på högvarv och bränner energi. Krävs det även att den ska ta någon form av beslut eller lösa problem av något slag så dras det än mer energi. Din närvaro är splittrad och det är hög risk att något blir fel, du råkar skicka sms till din chef som skulle gå till kompisen osv. Det är även hög risk att ditt humör påverkas, du snäser eller skriker till barnen eller sambon vilket bidrar till en sur stämning, kanske något barn vägrar äta när det väl blir dags för det. Får sedan svårt att somna då den är hungrig, sover dåligt, vaknar trött osv. Du har även svårt att somna och sover oroligt då det dåliga samvetet knackar på, ”skrek jag verkligen till barnen?” En negativ spiral har startat.

Autopiloten går på och vi tror att det här är livet, det är såhär det ska vara, det är normalt. Och vi vill ju alla vara normala, eller hur?!

Jag kommer under några veckor att fokusera just på hur vi kan lära oss hantera vår stress i min blogg.

Jag hoppas att du vill läsa och utmana dig själv!

Så hjälper vi varandra att öka självkänslan!

Aktivt lyssnande är en av coachingens viktigaste verktyg.
Betydelsen av att bli lyssnad på (sedd) påverkar förtroendet och tilliten som byggs i en coachingprocess. Det ökar öppenheten, ärligheten och påverkar förmågan att prata, att använda orden (kropp, röst)  för att få fram det man vill förmedla. Att sätta ord på saker och känslor är väsentligt för oss för att kunna reflektera, bearbeta, lära oss och utvecklas.

Vi har väl alla varit med om motsatsen, när någon inte lyssnar. Känslan av att helt plötsligt tappa energin, inte hitta orden eller att helt enkelt inte kunna fortsätta prata alls. Att känna sig bedömd, dömd och ointressant kanske tom värdelös. Även icke-lyssnandet där mottagaren samtidigt skriver ett sms eller tittar på mobil/padda hävdande att det går att göra två saker samtidigt – not.

När vi lyssnar aktivt hjälper vi personen att prata och få ut det som vill komma ut, vi hjälper även att se personen som där och då får känna sig viktig och värdefull. När vi lyssnar aktivt utan att döma eller ha några förutfattade meningar om personen hjälper vi dessutom den att verkligen lyssna på sig själv, att få perspektiv, att reda ut tankar, känslor och åsikter.

Vi är alla först och främst människor som behöver bli sedda, av andra och av sig själva. Att verkligen bli lyssnad på stärker självbilden och bygger relationen.

Låt oss alla hjälpas åt att stärka självbilden hos varandra genom aktivt lyssnande, som coacher, ledare, kollegor, föräldrar, par, släktingar, vänner och människor.

Lucka 24 – Låt hjärnan vila – Spela spel

Spela ett spel tillsammans med barnen eller andra.
Låt hjärnan vila genom att inte tänka så mycket varken bakåt eller framåt utan träna på att vara i nuet (låt tankarna fladdrar förbi som moln när de kommer). Det går inte att ta bort tankarna men man kan styra sig tillbaka till det man håller på med och låta tankarna passera.
Använd dina sinnen för att underlätta, syn, hörsel, känsel, smak och lukt och intuition. Titta på alla dina spelkompisar och notera hur de ser ut, minspel, vad de säger och hur de gör, utan att tolka eller värdera. Fokusera på ditt spel när det är din tur, hur känns det, var i din kropp känns det när det går bra/inte bra. Uppmärksamma små små signaler och detaljer. Observera hur du känner det när du vinner/förlorar och hur du uttrycker det.

Grattis! Du har låtit hjärnan vila en stund.

Lucka 23 – Låt hjärnan vila – Drick glögg

Värm din favoritglögg och häll upp i glas/mugg. Njut av dofterna som sprider sig. Blunda och använd dina sinnen, ta en klunk i tystnad och bara uppmärksamma alla smaker, värmen av drycken. Hur det känns när värmen sprider sig ner i svalget och bröstet. Tillsätt mandel och russin och känn hur mandeln smakar och hur den känns att tugga på. Ta rusinett och tugga i små bitar och känn alla smaker och notera texturen. Uppmärksamma hur du känner det i kroppen.

Grattis! Du har låtit hjärnan vila en stund.

Lucka 22 – Låt hjärnan vila – Prata med ditt barn

Avsätt några minuter till att verkligen prata med och lyssna på ditt barn utan att göra massa andra saker samtidigt. Var fullständigt närvarande i stunden med barnet. Låt tankarna passera som moln och fortsätt lyssna och prata. Uppmärksamma det som barnet säger, hur kroppen rör sig, vilka ord barnet väljer, vilken sinnesstämning barnet är i. Var observant på vad som händer i dig när du är i kontakt med barnet. Känner du dig nära eller har du svårt att fokusera? Vilka känslor och förnimmelser kommer upp hos dig? Barnet har fått full uppmärksamhet av dig, hur märks det på barnet. Hur känner du dig efteråt?

Grattis! Din hjärna har fått vila en stund.

Lucka 21 – Låt hjärnan vila – Sova

Har du svårt att komma till ro när du ska sova? Många tankar i huvudet, stressad?

Lägg dig i sängen. Släck lampan, ta kontakt med din andning, bara känn efter var i kroppen du känner din andning just nu. Följ några andetag just därifrån och känn hur din kropp sjunker ner i madrassen.  Fokusera på dina fötter och observera hur de känns, varma/kalla, spända/avslappnade och vandra sedan uppåt i kroppen och uppmärksamma varje del i detalj. Känner du att det känns ont/stelt någonstans, andas utifrån det stället så ökar du blodcirkulationen och kanske känns det mindre ont. Fortsätt uppåt i hela kroppen tills du kommer till huvudet och håret – nu har hela din kropp fått uppmärksamhet. Troligen är du nu mer avslappnad så att det är lättare att somna, kanske har du redan somnat på vägen.

Grattis! Du har låtit hjärnan vila en stund.