Om rädslan skulle få vara den övervägande känslan i vårt samhälle skulle vi vara misstänksamma mot varandra, mot nya människor, nya händelser, förändringar. Vi skulle i första hand tro ont om andra människor, tro att de är ute efter oss, tro att de vill lura oss, att de vill ha något av oss. Vi skulle använda vår reptilhjärna överdrivet mycket vilket triggar vårt hot-flykt-system, vi reagerar med att vilja fly, fäktas eller att bli handlingsförlamade (freeze). Vi skulle stänga in oss, dubbla våra lås, fler bevakningskameror, staket, stängsel. Vi skulle bo bland de som är lika oss själva, vi skulle minska vår trygghetsarena, vi skulle resa mindre, göra färre förändringar, umgås mindre med människor. Vi skulle vara kyliga, stänga av våra känslor och bara tänka på oss själva.

Om kärleken skulle få vara den övervägande känslan i vårt samhälle skulle vi vara öppna och nyfikna på varandra, inte döma, möta nya människor och händelser med öppenhet och tillit. Vi skulle välkomna förändringar, utveckling och lärande. Vi skulle i första hand tro gott om andra människor, tro att de vill oss väl, att de vill hjälpa, att de vill ge. Vi skulle använda vår nya smarta hjärna, pannloben, och snabbt växla om hot uppstår till tillit och starta igång lugn-och-ro-systemet i hjärnan. Vi skulle medvetet lösa problem som uppstår tillsammans med tillit och kreativitet. Vi skulle öppna upp våra hem för de som behöver, en tillfällig sängplats eller en mötesplats för matlagning, goda idéer och samtal. Olikheter skulle välkomnas och vi skulle icke döma utan vara nyfikna och förstå och uppskatta olikheter och likheter. Vi skulle gärna umgås med andra människor, vi skulle resa och lära oss av andra kulturer och sprida våran, ett ömsesidigt givande med värme och kärlek.

Vilket samhälle vill du leva i?

#95Blogg100
#Blogg100

Jag har nog alltid tyckt om att laga mat men efter att jag utbildade mig till Mindfulnessinstruktör så blev mitt intresse ännu större och djupare. Att laga mat är vardagsträning i mindfulness då man fokuserar på de 5 sinnena och på så sätt blir fokuserad på nuet och närvaro. Nuförtiden lagar jag mat med mer subtilitet och känsla och använder syra, sötma och sälta för att skapa intressanta smakkombinationer.

Glädjen i att baka har jag haft med mig från tidig ålder då min mormor lät mig leka med mjöl och vatten. Att få gegga ihop det till en deg och använda händerna till att knåda och känna var en fröjd för en 3-4 åring. Det var alltid det första jag ville göra när jag kom till min mormor och där var jag ofta då mormor och morfar bodde våningen under oss.

Jag är så glad över att jag gillar att laga mat och baka eftersom det är så enkelt och att det är ett vardagligt göromål. Att få göra det tillsammans med någon gör det ännu roligare. Idag har jag och min älskade dotter Hanna lagat mat och bakat tillsammans. Hanna gillar också att laga mat och baka. Hon är otroligt duktig på att baka och fick också hon leka med mjöl och vatten som liten. Vi står där bredvid varandra i mitt lilla kök och rör, hackar, kokar och avsmakar. Grillen har perfekta glödande kol som bara väntar på att få omfamna och tillaga gott kött, kyckling och grönsaker. Det är så härligt att få använda alla sina sinnen; smak, doft, syn, hörsel och känsel. Hjärnan får vila en stund. Att sedan få njuta av god, smakrik mat med nybakad efterrätt det är lycka, det är vardagslyx. Vetskapen om att det finns hur många recept som helst att prova och det kommer nya hela tiden är bara toppen då lärandet och utvecklingen fortsätter hela livet.

#94Blogg100
#Blogg100

Nätverka är en naturlig sak i dagens arbetsliv. Det finns en mängd olika nätverk; kompetensnätverk, affärsnätverk, sociala nätverk. Olika struktur och syften, likheter och olikheter. Alla har vi dessutom ett personligt nätverk med människor som vi har, mer eller mindre medvetet, samlat på oss genom åren. Hur lyckas man då med att nätverka? och vad betyder det? Att verka genom nät. Att bygga relationer som hjälper en att verka i den verksamhet man har, som anställd, som student, som entreprenör, som företagare, som förälder etc. Det är en konst och en aktiv handling. Att tänka ut vad man behöver, vad man söker är ett sätt att skapa aktivitet. Ett annat är att rita en nätverkskarta och använda sig, aktivt, av det nätverk man redan har. Man kan även där se vilka kontakter man saknar och söka nya kontakter som utvidgar nätverket. Ett nätverk kan hjälpa dig med oändligt mycket saker; information, kunskap, relationer, hjälp att hitta de som kan hjälpa dig, inspiration etc.

Det handlar om att vara generös, att först ge och att ge utan att förvänta sig något tillbaka av samma person. Att se det i ett större perspektiv där du kommer att få tillbaka på många sätt från annat håll. Det är även en stor gåva att få ge, att kunna hjälpa någon annan till framgång och lycka.

Var rädd om och vårda ditt nätverk, det är guld värt!

#93Blogg100
#Blogg100

Jag är så otroligt glad över att jag har lärt mig att spela golf och har det som mitt intresse. På min golfklubb kan jag känna tillhörighet, jag känner att jag är delaktig i en gemenskap med människor som har samma intresse. Jag tror att det är oerhört viktigt för oss människor att vara i ett sammanhang av olika skäl men framförallt i dagens samhälle med stor andel människor som är utmattade. Har vi ett intresse/en hobby så kan vi alltid fylla på med ny energi där. Vi kan pausa hjärnan en stund, vi får omväxling, vi gör något som får endorfinerna i kroppen att spridas.

Vi är också i ett sammanhang på en arbetsplats. Jag som är egen företagare får skapa mina egna sammanhang då jag saknar den traditionella arbetsplatsen med en fysisk plats med många kollegor på samma plats. Ett sådant sammanhang är affärsnätverket Business in Heart där vi ses var 14:e dag och äter hotellfrukost, lyssnar på en intern och en extern föreläsare och minglar med andra entreprenörer eller anställda. De plattformar som jag väljer att vara på präglas av varm, kärleksfull, öppen, nyfiken stämning och människor som är både lika och olika och som delar med sig av sig själv och sin kompetens. Prestigelöshet och samarbete är även viktigt för mig. Jag vill känna att jag kan vara avslappnad och vara mig själv.

Jag känner mig rik som har dessa båda sammanhang att förgylla mitt liv med!k

Vilka sammanhang förgyller ditt liv?

#92Blogg100
#Blogg100

Det sägs att vi tar alla beslut utifrån våra känslor och ändå får känslor sån liten uppmärksamhet i arbetslivet och livet. Vissa känslor är mer ok att känna och visa än andra. Tex att visa glädje och att skratta är ofta ok men inte för mycket då tolkar en del det som oseriöst och flamsigt. Ledsenhet och att gråta är mindre ok både att känna och att visa. Många känner sig obekväma när någon gråter och vet inte hur de ska hantera det. Ett sätt är att själv börja gråta, ett annat är att bli helt avstängd och kall. En del gråter när de i själva verket är arga. Andra är arga när de egentligen är ledsna. Omgivningen blir förvirrad när beteendet inte stämmer överens med känslan.  Hur visar du dina känslor?

Känslostyrning är jobbigt och kan kännas som om man inte har kontroll, känslorna styr. Man behöver inte ”bli” sin känsla man kan bara ha den. Tar man ledarskapet över sig själv så kan man ha/känna en känsla men medvetet välja att agera tex lugnt. Det är möjligt om man först stannar upp och observerar sig själv ungefär som om man kunde ställa sig bredvid sig själv. Att sedan acceptera känslan och förstå varför man har den för att sedan välja beteende.
Har du koll på dina känslor?

#92Blogg100

#Blogg100

Det händer hela tiden, någon som ber om ursäkt för att hen inte är lika bra som någon annan. Ikväll på ett entreprenörsevent, en person håller tal som är lysande, nästa person som ska prata efter säger ”ja, det är ju inte lätt att prata efter det fantastiska talet av xx”. Och sätter ribban för oss åhörare att vi inte ska förvänta oss någonting. Mina öron slutar att lyssna – direkt. Här är det en person som tar min och andras tid i anspråk till att säga ingenting. Det känns inte som om hen har  förberett sig och ansträngt sig för uppgiften. Jag känner mig inte viktig.

’Vad är det som gör att vi hela tiden måste jämföra oss med varandra? Jag kan aldrig göra något i jämförelse med någon annan jag kan bara göra mitt bästa, på mitt sätt med mina fördelar och egenskaper. Tänker vi så ”nu har person xx gjort sånt bra tal då måste jag göra ett ännu bättre alternativt lägga ner min ansträngning  helt”? Så var vi där igen, 100% eller 0%, finns inget mellanting.

Jag säger bara använd dimmern och gör ditt allra bästa utifrån dina förutsättningar och styrkor. Tänk att alla har rätt att ta plats. Får du en möjlighet att tala till en grupp människor – ta den eller inte. Dina 5 minuter i centrum kan användas, du kan välja ut vad du anser är viktigt att förmedla, just då, just för den målgruppen. Du har chansen att påverka – ta den. Sluta jämför dig med andra, sluta förminska dig själv och förstora andra. Alla är jämnlika, alla är stora. Ta din plats och sprid det du vill sprida och gör det nu! Bli ledare över ditt liv och var proaktiv! Det är du som styr!

#91Blogg100
#Blogg100

Ni vet de där vännerna där man bara fortsätter prata där man stannade sist, allt bara flödar, utan startsträcka. Avslappnat, prestigelöst, aktivt lyssnande och pratande. När man känner sig lite förändrad efter samtalet, någon ny tanke eller vinkling, något tips eller bara att man har fått prata om och fördjupa sig i ämnen som man inte kan prata med vem som helst om. Att få sätta ord på tankar som har snurrat i det egna huvudet ett tag och få möta andras tankar och upplevelser.
Så var kvällens samtal hemma vid köksbordet.

Jag funderar på betydelsen av såna samtal, hur viktiga de är. Att mötas av någon som är genuint intresserad av vad jag har att säga, icke-dömande, uppmuntrande och kärleksfullt. Tänk om fler samtal kunde vara sådana. Tänk om vår identitet skulle byggas utifrån goda samtal, hur skulle världen se ut då?

Tack Anna och Jenny för att ni är mina underbara vänner som får mig att lyfta och förändras ett litet myrsteg varje gång vi ses!

#90Blogg100
#Blogg100

Stressforskningen säger att det är smart att varva ner successivt innan semestern så att du kan använda semestertiden bättre. Risk annars att bli förkyld, få ryggskott eller annan fysisk åkomma då kroppen börjar slappna av från hög stressnivå till lugn. Tre veckor är rekommendationen att ta semester i sträck för att kunna hinna varva ner ordentligt.
Varva ner – hur gör man det när det är så mycket att hinna klart innan semestern?

1. Först tror jag att själva tanken att bli klar är lurig, vi blir aldrig klara då det alltid kommer nya saker, nya uppgifter. Bestäm istället vad det är du ska vara klar med (skriver du listor kom ihåg att även skriva hur lång tid aktiviteten tar) och vem som kan ta över under semestertiden.
2. Undvik att jobba över eller ta med arbete hem. Gör andra saker som är fritidsinriktade eller familjeinriktade. Öka andelen fritidssysslor och minska jobbssysslorna.
3. Förenkla! Ska du ha en bjudning gör det så enkelt som möjligt, beställ färdig mat, ta hjälp av dina barn, grannar, vänner. Fråga dig hela tiden hur du kan göra saker ”good enought”. Försök rensa bort saker, är det verkligen livsviktigt att göra detta nu?

Lycka till!

#89Blogg100
#Blogg100

Jag älskar att resa, både kort och långt borta. Att få byta miljö, känna en annan kultur, stämning, äta annan mat, prata ett annat språk eller lyssna på en annan dialekt. Det är lättare att vara närvarande och i nuet när man är på något nytt ställe och man inte har några speciella förväntningar. Jag kopplar även bort hemmet lätt och bara är. Nu har jag precis kommit hem ifrån en liten kombinerad jobb/ledighetstripp uppe i Norr. Kul, intensivt och intressant. Många intryck. Vi reste från 6 grader och regn på eftermiddagen till 20 grader mitt i natten. Från ljuset som aldrig riktigt blir mörkt till kolsvart. Kontraster. Vi bor verkligen i ett avlångt land med olika natur och klimat.

Ändå är det så skönt att komma hem, till den egna sängen, till alla rutiner, till vardagen. Jag är så tacksam över att jag har ett eget hem som jag trivs i, känner mig trygg med och kan landa i.

#88Blogg100
#Blogg100

Plötsligt händer det. Något som jag aldrig har varit särskilt intresserad av blir intressant och jag upptäcker nya sidor av mig själv. Jag och dottern Hanna har varit ute i vår stuga och städat ur den inför sommaren. Ja, nu tror ni att det är städning som plötsligt har väckt mitt intresse, men nej, det ligger långt borta innan jag ska börja gilla det. Lär nog aldrig hända. Jo, efter städningen så började vi fixa med trädgården, Hanna satte ihop en pallkrage för odling av olika salladssorter och jag planterade några humleplantor. Det var såå rogivande och rent av meditativt att gräva, vattna och sätta växterna i jorden. Det var ren tillfredsställelse att beskåda våra verk. Vi kände oss stolta när vi packade ihop alla verktyg för att börja laga middag.

Jag tror att det är viktigt att komma nära naturen, att göra någonting med händerna och låta andra delar av hjärnan och kroppen att stimuleras.

Nu sitter vi inlindade i filtar med knastrande varm brasa i bakgrunden, skönt trötta i kroppen och nöjda. Det är kyligt i stugan men varmt i våra hjärtan!

#87Blogg100

#Blogg100